Sorg, Depp, oönskad ja fan mycket usch jag känner. Vill ha mitt liv åter

Hur mycket ska man orka med som mamma, fru, vän. Jag känner bara usch & fy för allt. ALLT UTOM mina barn, de är mitt allt, mitt liv, annledning till livet. Men just nu känns allt annat åt helvete. Vill bara gråta men det hjälper inte mig ändå. Jag vill bara skrika ut hur pest allt känns, men inte ens det skulle hjälpa. Fan jag känner mig som världens mest tråkiga person. Känns som jag inte förtjänar att må bra, känns som jag inte förtjänar lycka, ja även noll kärlek. Allt känns så meningslöst. Jag vill göra så mycket här hemma men kroppen vrååååååålar nej. Jag vill kunna åka iväg med barnen & he de en gudomlig sommar, inte ens det kan jag göra. Önska min älskade mor va här nu, saknar hennes kramar så fruktansvärt, saknar hennes doft, hennes fnitter gu vad jag saknar dig mamma. Hade gett vad som helst för att få känna din närvaro, din doft & hört ditt fnitter. Ne fy gr mig ett liv igen fyllt med skratt & känslan att man är älskad & duger som man är. Ne nu blir det bada & tvätta håren på mina sessor sen bara njuta av en kopp kaffe. 

Hej då från depp Sandra