Emelie är skruttig. Varit på vårdcentralen & fick ta sänka, det såg jätte bra ut. Men hon hade......

Tredagarsfeber

(exanthema subitum)

Tredagarsfeber är en barnsjukdom som vanligtvis drabbar barn i åldern sex månader till två år. Den orsakas av ett virus. Febern kommer mycket snabbt och kan stiga ända upp till 40 grader. Efter tre till fyra dagar sjunker febern och ersätts av utslag. Om barnet är påverkat av febern och inte får i sig vätska bör du kontakta barnavårdscentralen.

Tredagarsfeber orsakas av virus. Det huvudsakliga viruset är ett herpesvirus, HHV-6. Namnet kommer av att febern varar ungefär tre dagar.

Viruset överförs med saliv eller droppsmitta, det vill säga via nysningar, snuva och hosta. Den vanligaste smittvägen är från föräldrarna till barnet eller mellan barn på förskolan.

Nästan alla barn blir smittade av viruset under sina första år. Många smittas utan att få några symtom, och symtomen kan vara olika svåra.

Barn som är yngre än tre månader är ofta skyddade från infektionen med antikroppar som barnet fått från mamman.

Inkubationstiden, det vill säga tiden mellan smittotillfället och sjukdomens utbrott, är mellan fem och tio dagar.

Om ditt barn har tredagarsfeber ska du låta det stanna hemma från förskolan. När barnet varit feberfritt ett till två dygn, är pigg och som vanligt kan det gå till förskolan igen.

Symtom vid tredagarsfeber

• Feber är ofta det enda symtomet. Febern kommer mycket snabbt och kan stiga ända upp till 40 grader, utan att barnet verkar må särskilt dåligt.
• Lättare hosta och snuva.
• Blåsor i munnen.
• Lös avföring eller diarré
• Hos vissa barn svullnar ögonlocken och lymfkörtlarna i nacken.
• Feberkramper, läs mer i artikeln om Feber hos barn.

Efter tre till fyra dagar sjunker plötsligt febern och ersätts av ett blekt rött småfläckigt utslag på bålen som sedan sprider sig till armarna, benen och ansiktet. Utslagen kliar inte och försvinner inom ett par dagar.

Egenvård vid tredagarsfeber

Feber i sig är inte farligt. Men om barnet är påverkat av febern kan du ge febernedsättande läkemedel. Du kan ge Alvedon, Panodil eller motsvarande som innehåller paracetamol. Barn över 6 mån kan även få läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren eller Burana.

Många barn som har feber äter dåligt, det är inte så farligt men det är viktigt att de får i sig vätska. Om barnet inte äter är det ännu viktigare att vätskan innehåller energi och inte bara är vatten. Ge till exempel bröstmjölk, välling, vätskeersättning (köps på apotek) gröt, saft eller isglass.

Ett barns vätskebehov är cirka 10 procent dess kroppsvikt. Det innnebär att en ettåring ofta behöver cirka 1 liter vätska per dygn. Om barnet kissar två gånger eller fler per dag så är vätskeintaget tillräckligt.

Håll det gärna svalt, men inte kallt,i rummet som barnet vistas och klä barnet i svala kläder.

Fråga om råd

Om du har frågor om tredagarsfeber kan du dygnet runt fråga en sjuksköterska via internet och få ett personligt svar inom en timme genom att logga in på Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Du kan när som helst på dygnet prata med en sjuksköterska och få råd, ring Vårdguiden på telefon 08-320 100. De som svarar kan även tala om på vilken vårdcentral du är listad.

För råd med tolk på arabiska, ring 0771-1177 90.
För råd med tolk på somaliska, ring 0771-1177 91.

Sök vård

Om barnet, trots febernedsättande läkemedel, är påverkat av febern och inte får i sig vätska, bör du kontakta din barnavårdscentral för råd.

Kontakta vårdcentral om barnet har feber och:

• har ont när det kissar
• kräks eller har diarré
• har ont i huvudet, magen, öronen eller halsen

Kontakta akuttmottagning om barnet har feber och:

• är slappt
• är irriterat, svårväckt eller förvirrat
• är stelt i nacken
• har svårt att andas
• får feberkramp för första gången.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård och omsorg. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter.

Behandling av tredagarsfeber

Det finns ingen behandling mot tredagarsfeber. Barnet tillfrisknar av sig självt. Se under Egenvård ovan.

Artikeln uppdaterad: 2012-03-30
Ansvarig redaktör: Margareta Rindforth Gillgren, Vårdguiden
Författare: Monica Klasén McGrath, skribent, frilans
Granskare: Joachim Luthander, specialistläkare Barnakutkliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus