måndag, september 02, 2013

Hela världens tårar strömmandes ur ögonen.....Sjukgymnasten blev inställd idag....

Ja som jag har längtat tills jag skulle få träffa Rebecka min sjukgymnast idag. Men kunde ej åka idag, tårarna har bara sprutat ur mig hela tiden så jag har knappt sett många meter, & då kan jag juh inte sätta mig bakom ratten & köra. Trodde ett tag att jag hade hela världens tårar som dalade ur mina ögon hade ingen hejd på dom. Så imorgon ska jag ringa & beställa en ny tid för mig kropp skriiiiiiiiiiiiiiker efter hjälp. Allmänt har dagen varit PEST mått som en jäkla kråka sen jag vaknade. Igår va jag stark & kände detta kommer gå strålande för jag vet att detta är det enda rätta för familjen ska må bra. Ja ja det blir nog bra till slut. Man kan juh inte få allt man vill.
Annars så har det gått strålande för barnen på dagis, de har lekt & stojat & ätit som hästar hihihi bra de visar va duktiga de är att äta (stolt mamma)
imorgon så kommer Mats gudomliga kusin Mia hit, då ska hon & jag ut & motionera & svettas ikapp. Ska bli så jäkla skönt att ha någon här, för nu när jag är ensam & vet att jag misslyckats i äktenskapet som fru så vill jag få andra tankar för några timmar. Så fort jag får lugnt omkring mig så känner jag mig bara urk. TUR jag har mina promenader, de gör att tankarna försvinner små stunder.
Ja nu är det kväll & barnen sover djupt. Morgodagens mat är fixat & jag har fått undan disk å det värsta av barnens saker, inte för att det går snabbt när man mår blääää men sakta men säkert får man det fint. Det va meningen jag skulle kollat på någon film som avkoppling men ne orkar inte det, får bli en tidig kväll så man är (hoppas jag) piggare & gladare imorgon när sötisen kommer. Gu jag vet inte ut el in längre, allt bara snurrar runt i skallen. Hur ska man börja med allt, ja papperna är beställd för skiljsmässan men allt annat. Hur gör vi med huset vem kommer bo kvar här, vem ska flytta, hur ska allt gå. Blir fan knäpp av att inte vet nått. Ne usch nu blir det lite kaffe sen kämpa så inte tårarna kommer igen, känner de presser sig mer & mer ut. Usch känner mig som världens mest gnällaga & deppiga person för stunden. Skönt jag har dig bloggen, här kan jag lätta på mitt hjärta & skriva av mig massor. Vill inte besvära folk med hur jag mår. Ha en fin kväll & sköt om er alla. Kramar i lass

1 kommentar:

Anonym sa...

Såg precis ditt inlägg och jag har missat helt att ni ska skilja er. Jag ville bara säga att jag tycker du är så stark och duktig som tar hand om barnen, motionerar och kämpar på samtidigt som du självklart är förkrossad. Det är modigt att visa att man är mänsklig och sörjer istället för att låtsas att allt är guld och gröna skogar. Det är ju helt naturligt. Det märks att du gör allt för dina barn och det ska du ha all heder för. Jag vet att det är tungt nu men det kommer bli bättre, även om det inte känns så. Många kramar till dig och dina barn! Annsofie, Säter